filosofernas

idag efter att jag hade tagit farväl av lisa vid hennes buss gick jag ut och ställde mig vid tåget som vanligt, går iväg och ställer mig brevid en man, tyckte verkligen jag kände igen honom men tänkte inte mer på det, sen såg jag att tåget var för senat. Så jag skulle gå in igen så känner jag att jag får en armbåge och en väska i ryggen. Då vänder jag mig om och då står självaste Paolo roberto där! då gick han och kollade ner i mobilen och såg mig inte. Hur troligt är det att han går in i en liksom? jag dog en sekund ungefär, då var det honom jag stått brevid när jag stog ute också! Tånkte liksom bara OOOHHH MYY GOOOOD! fick en lyckopeng av pappa igår så det måste vara på grund av den! Sara